Ett ljuvligt vårgrönt tyg med rosor som får mig att verkligen längta efter den stundande våren.
Väskan är vändsydd och sidsömmarna är förstärkta. Invändigt finns, som på de tidigare Flippisarna, en liten ficka passande till mobiltelefon eller en liten plånbok. Hela innerfodret är mönstrat och det utvändiga är av impregnerad möbelcanvas. Den kommer inte klara av en stund i en smältvattenspöl, men håller undan lite aprilregn förhoppningsvis.
En ny FlippFlappväska. Ännu utan axelrem. Tycker det blir bäst om man syr axelremmen själv i stället för att ha ett nylonband, så jag testar lite olika varianter på sådana.
Tyget är Marimekkos och gjort av en designer vid namn Maija Isola, heter Kissa som betyder ”katt” på finska. En blå nyans som jag utan vidare bara älskar. Särskilt när det är lite dolt inuti en väska såhär.
Till salu. 450 kronor med nylonaxelrem, 500 kr med sydd rem.
Som en stor börs. Med repändar genom öljetter. Skön att ha på axeln, mjukt stoppad för formens skull och nabbar undertill att stå på. Skulle haft ett bättre namn bara…
Lockad av att få en av Knit&Knag-Annas fantastiska sjalar så tänkte jag ut den här väskan, till en handarbetesmedhaverska i behov av extra utrymme ibland. (Ok, lite tänkte jag på mig själv 
)
Det som är lock utgör möjlighet att rymma mer i väskan, fungerar som skydd och…
…gör det möjligt för den som känner sig mindre diskret lagd än vad jag är, att visa lite innertyg genom att rulla ner locket. Med locket nedfällt kan man också ha det vikt inåt mot kroppen utan att väskan ser avig ut. Inga ficktjuvar kommer åt!
Blev väldigt förtjust i den här, stadig och fin och kan trots sin rätt smala botten stå själv. När den är tom i vart fall. En ny favorit helt klart!
Hoppas litegrann att Anna ska vilja ha en sådan här, för det tror jag skulle passa garnnystan och att stora raka stickor kan få plats, inga dragkedjor eller kardborreband för garnen att fastna i, men samtidigt stängbar när stickorna inte är med. Men hon får förstås välja helt själv!
Så här blev Kens messengerbag i riktig storlek, och den kan du fortfarande få om du inom ett par timmar hinner lämna en kommentar där. En som säger att du vill ha den alltså! =)
Det här är bland de roligare väskor jag har sytt. Eftersom jag bara hade sett sådana här väskor på nätet, inspirerades ffa av bagaboos väskor, så gick det åt mycket tankekraft för att lura ut konstruktionen och det är underbart att få arbeta med huvudet! Sen blev jag mycket nöjd med sömnadsarbetet på väskan, trots de många stegen så fungerade det smärtfritt, fast det tog lång tid förstås.
Invändigt har väskan ett laptopställ, något jag sett på en väska och stulit idén ifrån. Man ställer helt enkelt ner datorn i padding och knäpper reglerbara spännen på ovansidan. Förhoppningsvis ska även större datorer kunna få plats än den vi har! (håller andan )
M:et på framsidan är även min första någorlunda lyckade applikationssömnad. Tyckte det blev lite pyttigt med bara namnlappen, så jag ville logotypa väskan mer ordentligt.
På minussidan så tyckte jag att locket blev något tunt, någon sorts stabilisering hade nog gjort det bättre. Hade också gärna skurit ner kanterna något mer för att få lite bättre balans i utseendet.
Materialet är bävernylon, dubbelt lager, bärremmen är fem centimeter bred och har padding på remmen man har över axeln (som det brukar vara på ryggsäckar), men den sidan fastnade inte på bild. Bottenplattan är gjord av svart sopsäck som smälts ihop till ett åttalagersskikt och ligger mellan de båda bävernylonlagren för stadga. Det blir ett toppenmaterial att göra saker i. Kommer säkert bli lite fler alster i sådant framöver!
Färdigt utvändigt mått ca 35×30x12 cm
Hoppas att tjugonioåringen som fick den i present kommer att uppskatta den!
Innan jag tillverkar nya väskor brukar jag göra en prototyp. Den här gången ska det slutgiltigt bli en messengerbag, som jag aldrig sett i verkliga livet. Mycket surfande och tänkande senare försökte jag mig på detta:
En helt klart trevlig väska till Ken. Ken hittade vi i en låda på ett loppis i somras. Han hade så fina kläder och en så tuff gitarr att han fick följa med oss hem.
Om det är någon som har barn som gillar dockor i Barbiestorlek kan ni få denna lilla väska, så fort den riktiga blivit färdig. Den har två innerfack och knäpps med en vanlig tryckknapp. Den är inte perfekt, men söt!
Den 17 januari drar jag en vinnare bland kommentarerna. I gengäld hoppas jag att ni får ett glatt barn!
När alla somnat kvällen innan vi åkte till Skellefteå sydde jag denna till min söta lillasyster i julklapp. Påminner mig nu om att min pappas julklappar nästan alltid hade röd färg. Men det är ju en av de allra bästa färgerna, så jag förstår honom!
Det här är mina första bruna väskor. Jag köpte några meter av brun markisväv när tygaffären hade rea, men det blev inte av att jag sydde någon innan all den svarta var slut (närapå iaf ) Den i mitten har jag vänt med insidan ut så att fodret blir tydligt. En är såld. Två får ligga lite på lagret jag försöker bygga upp. Om jag någonsin får tid! De går bra att köpa direkt också förstås! För att kontakta mig, se sidan med kontaktinfo!
Axelremsväska till samma beställerska som i förra inlägget. Med tillhörande necessär, fodrad med galon.
Visst blir man glad över att bli tittad på av troll när man öppnar väskan?
Botten och fickan invändigt är i samma tyg. Dubbla dragkedjor så väskan kan öppnas ordentligt. Men de sitter inte ihop sådär som man kan se på större bag:ar eftersom den enas öppning är tillräckligt för att sträcka sig efter plånbok eller necessär. Båda kan öppnas så att en fullsatt jofa-pärm kan stoppas i.
Till min största välgörarinna som nu inalles beställt fler väskor än jag kan räkna i minnet, en axelremsväska utan ”stoppning” så att den följer kroppen lite närmare och en necessär där insidan är i galon och vändsydd så att den håller någorlunda tätt.
Invändigt finns ett fack som är stort som ena sidan och som stängs med kardborre, men det syns inte. Ovansidan stängs med knappar…
…eftersom klänningen som blev slaktad hade en så fin knappslå redan
Först hade jag inte tänkt sy av den här fina, hela och übercoola klänningen, den var ju i min storlek till och med! Men när jag provat den insåg jag att den såg…minst sagt oformlig ut på mig. Då gick det lättare att klippa!
Förra året föddes det en hel bunt barn. S, O, A och H. Och så förstås vår Konrad. Jag kan tipsa föräldrar om att raka bokstäver är att föredra! 
Till finaste Mellanbarnet som forskar på akademien. Då får man ibland åka på häftiga konferenser för att presentera resultat på posters gjorda i perfekt väskmaterial. En väska skräddarsydd till hennes dator i redan presenterat postertyg. En pärm går det ner också, om utifall att inte allt finns inne i datorn. Väldigt roligt att få sy till just henne!
Fick lite egosocker av Mellanbarnet också, måste ju länkas till sådär direkt, eller hur?!
En underbar mecenat har jag i M som bestämt sig för att ge alla årets jubilarer väskor som hon själv väljer fodertyger till. Den här blev en femtioårspresent till en av hennes vänner som är journalist. Tyget är av satängvävd merceriserad bomull med rosmönster i blått och svart. Mercerisera betyder att bomullen är behandlad så att tyget blir blankare, och vävtekniken innebär också att tyget blir riktigt blankt.
Locket är nedsänkt som på skötväskan och invändigt finns ett fack med dragkedja. Den här gången fanns det gott om fodertyg så det har fått fodra hela insidan. Lyxigt värre. Men det ska nog vara lite extra när det är femtioårspresenter.
Slipnoten (den som reglerar axelremmen) kommer från en annan väska fyndad på Myrornas. Jag har kunnat hitta en affär i Sthlm, Gamla Stans Läderhandel som säljer sådana, men ärligt talat är de inte riktigt som jag skulle vilja att de såg ut. Så om någon hittar lite snygga formgivna i metall tar jag mer än gärna emot det tipset!
Mycket som ligger obloggat. Men det blir så när man har mycket att sy. Upptäckte också att jag skickat iväg flera saker och glömt ta kort först. Förstår inte hur det gick till?!
Här är iaf väskan som är beställd av A. Hon önskade sig ett lite längre axelband. Det blev ett jättebra mått (enligt mig iaf) eftersom tygspillet i urtagen för axelremmen dels både passar ordentligt till en bottenplatta, men blev också stort nog att göra något av generellt. Till skillnad från de andra små kvartscirklarna.
Mer kommer.
Titta också på golvet. Det är en tapet lagd på masonitskivor (undergolv) och sen lackat i många omgångar. Blev riktigt bra. Förutom att tapeten visade sig vara skiktbar. Så välj inte en sådan om ni vill göra likadant. Det lossnar så mycket när det väl händer…
Det som avgör om en skötväska är bra är ju bara insidan. Så den har det jobbats på igår och idag. Hårt.
Locket är nedsänkt i väskan, dels för att inte göra den alltför djup, men också så att man t.ex. kan lägga en tröja ovanpå utan att den ramlar ur. Locket öppnas med två parallella dragkedjor för att man ska kunna komma åt inuti ordentligt, och så att man vid behov ska kunna lasta väskan helt full, hela vägen upp.
När man lyfter på locket finns det två fasta fack där blöjor passar, ett nyckelband med karbinhake, ett dragkedjefack/necessär, ett mobilpåse-fack och en påse för flaskor.
Påsen för flaska och mobiltelefon samt den lilla necessär-fickan är löstagbara från väskan.
Man kanske har plånboken i den lilla väskan och behöver gå iväg lite kort från övrig väska.. Den kan också rymma en blöja och ett par våtservetter om man vill ha ett litet snabbkit. Den är fodrad med samma tyg som i väskans yttertyg, markisväv.
Påsen rymmer en rejäl nappflaska, eller en dricksvattenflaska. Den är också någorlunda vattentät. Löstagbar så att man kan tvätta den separat och med ett resårband som man kan justera efter önskemål. Bandet döljs under fliken frampå. Mobilfickan är också ”vattentät” och den kan rymma en mindre nappflaska om man vill det.
Här ser man kardborrebanden på insidan av väskan
Sent omsider. En skötväska till en härlig vän. Hoppas så att hon ska gilla den, den ska ända till USA, så det får inte gärna ha blivit något fel…
Poserar gör min pudding till man! 182 cm lång. (För storleksjämförelse skull…av skötväskan, inte med era män)
Tilläggas skall att jag klippt och klistrat och försökt få till en helt ny modell när jag tänkte mig göra en skötväska.. Det gick väl sådär. Försökte lura diverse sybloggare till att komma med förslag till ändringar och förbättringar..bland annat Gobli. Vars väskor jag är störtförtjust i. Tydligen så mycket att jag stjäl lite nu och då sådär halvomedvetet. Det är nu när jag ser bilden på den här som jag märker att ”ja, den här har jag sett förr ja..” Som sagt. Hoppas Gobli håller med mig om att imitation är bästa komplimangen
Har varit veckans motto. Och som det sägs. Har man mycket att göra så får man mer gjort. Har jobbat som lärarvikarie i veckan, Matte och NO på högstadiet. Underbart roligt och verkligen trevliga barn! Men, vet ni vad en disputerad kemist tjänar som lärare? 24 300. Det som får upp hennes lön är bara år inom kommunen. (ungefär iaf..finns säkert ett och annat man kan göra) och jag undrar bara: Hur tänkte ni på kommunen när ni otänkte det där? Trodde ni att man inte har nytta av en disputerad person på ett högstadium? Då kan jag samtidigt berätta att en av eleverna räckte upp handen (på kemilektionen) och sa att deras biologilärare hävdade att människans lillfinger såsmåningom kommer tillbakabildas, och det vet man genom att titta på schimpanser som vi härstammar från som ju har lika långa fingrar. (!!!!)
Och du som läser och har läst geografi, eller samhällskunskap eller juridik och inte förstår vad som är galet i det resonemangen, ni är förlåtna…Delvis eftersom jag förstår att era lärare på högstadiet inte kanske var stort bättre.. Men att en lärare i biologi inte har förstått evolutionen. Det är ganska gravt!
Man kan förstå att en biologilärare inte kan allt. Själv skulle jag kunna läsa in pedagogik och metodik och sen få undervisa i biologi…som är ett stort ämne.. och skulle göra att jag fick undervisa om fiskar och lavar och mossor. Och någon skulle kunna få skratta åt saker jag inte vet om dessa ting.. Men allt inom biologin, fiskar, maskar, lavar, mossor, växter, fåglar och djur har också genomgått en evolution. ALLA som läser något inom biologi måste kunna basal genetik och förstå hur utvecklingen sett ut!!!
Så jag hävdar benhårt att en disputerad lärare på högstadiet, det är filibaba! Och hon borde tjäna minst tio tusen mer per månad! Samhället skulle tjäna på att någon som verkligen är intresserad av sitt ämne får lära ut det han eller hon brinner för. För vad ser högstadieelever för stor grupp vuxna som brinner och som har övermåttan av entusiasm? Mediamänniskor förstås. Så det är klart att de allesammans vill bli tevekändisar. För vem vill inte brinna? (Och jag hävdar att det kan generera mer pengar att få fler personer per capita att bli kemister. Alltså)
Däremot. De är mina hjältar, de där lärarna som är bra!!! Och de är inte så ovanliga som man kanske tror. Men deras låga den släcks rätt effektivt i den kommunaliserade skolan. Sparskolan. Gäspskolan.
Har vi det verkligen så bra på kunskapsfronten bland befolkningen att vi inte kan tjäna reda pengar på att förbättra den? Går det bra att ha ett bottenskrap på trettio-femtio procent som vill bli något inom media och som inte vet att gener inte påverkas av ett utifrånbehov (nej, Hannes 13, vi kan inte börja leva på gräs i framtiden för att vi börjar öva och uppmuntrar alla våra avkommor att öva också) och som tror att invandrare är här för att ta våra jobb och som aldrig ifrågasätter det de får höra som står i tidningen? (liten brasklapp här för epigenetiken som är på frammarsch..ja.. alltså, det visar sig att gener kan förändras genom utifrånkommande behov…men det är rätt nytt och har iaf inte visat sig stämma på gräsätning ännu vad jag vet.. )
Så, som ni ser så vaknar man till liv lite varstans i huvvet när man får jobba utanför dörren i några dagar. Men, där jag började var ju att jag skulle visa upp den första A-väskan. Som får heta så efter beställarens initial. Dock inte beställaren av denna:
Beställaren av den här ville ha ett häftigt femtiotalsvaxduksförkläde omgjort till väskfoder och förlängd axelrem, därav omdöpningen. Tycker nog att resultatet blev bra, trots att det krävdes flera skarvningar. Den lilla magfickan på förklädet finns kvar invändigt. (Omgärdad av vit snedslå på bilden nedan)
En bit på sidan och botten fick bli i svart tyg, men assymetrin blev tilltalande så den sidan går nog att ha utåt, om man gärna vill. Gillar vaxduk!
Har haft en mycket produktiv dag idag. Inget lajjande utan bara fokus! En väska klar, två tillskurna, ett yttertyg ihopsytt och en väska lagad.. Den där sömmen som gått upp visade sig bara vara en ren miss. När jag lade dit skumgummi i botten på den väskan så såg man inte det svarta tyget under efter att sömmen var sydd, men den hade halkat på sniskan under skumgummit och bar sen inte, vilket inte märktes förrän något tungt blev buret i den. Jag blev så lättad eftersom jag trodde det berodde på maskininställningar, eller att tyget i sig inte klarade påfrestningarna av att vara väska istället för att vara markiser..
Här är en färdig M-väska med ett så ljuvligt fodertyg som beställaren själv hade, heter Sverveli och är designat av Kjersti Østbø.
Jag har också hunnit fota en del tyger. Bland annat högen med mer figurativa mönster. Finns nu under sidan ”Barnsliga tyger”. Så här ser en del av resterande tyggarderob ut. Och de flesta av dessa tyger är till salu. Nu ska de fotas var och en för sig. Vilken dag som helst nu!
Det är en underbar form på väska, den här dagisväskan. Denna är inspirerad av tanken på en festligt fin väska.Och nu är det verkligen inte passande med namnet dagisväska, eller dagiskasse! Jag har tänkt på vad den ska heta, och Knåpmodern har visat oss sybloggare väskmönstret och den har spridit sig som ringar på vatten. För att den är så skön och enkel gissar jag. Härmed döper jag om den och den får heta M-väska. M för Modern. I dubbel bemärkelse alltså. (Men modärn är ett inte så modärnt uttryck, så vi betonar moderns väska. Som i Knåpmodern)
Invändigt så sydde jag dit en ficka som ligger längs med botten, fodrat med det vackraste gröna duchesstyget och som perfekt tar upp det gröna i mönstertyget (vilket inte syns i den här bilden där väskans tyg nästan ser blått ut och innerfodret brunt, men Corel Paint ville inte vara vän med mig längre här, så jag kunde inte ordna det heller!). Det blir inte praktiskt att förvara nycklarna i fodralet, men man blir lite glad när man sticker ner handen i det. Mjukt och fint!
En del blir förvånade över hur M-väskan ser ut på riktigt efter att ha sett den bara på bild. Här poserar jag för att ni ska få en jämförelse. Jag är av normallängd. Förtretligt korta 167 (166,5), så min underarm torde vara normallång den med.
Något trist har också hänt, ett par sömmar har visat sig inte hålla på väska jag skickat iväg. Jag vet inte om det var något tillfälligt eller om det är ett strukturfel. Mina egna väskor har hållit hittills iaf.
Nu har jag förstärkt sömmarna ordentligt, både på det svarta yttertyget och på det invändiga. För hålla ska mina väskor göra. Och får man problem med att en söm spricker så ska man direkt höra av sig till mig, för det är klart att jag lagar eller ersätter väskan då, och om felet fångas i tid så slipper man stora skador och kanske kan det speciella innerfodret räddas.
Jag har också bytt ut kantbandet i den här väskan. Från att ha först varit lite dyrare snedslå från tygbutiken, till att bli snedslå från Stoff och Stil, båda i bomull, den senare något smalare och med högre glans. Men jag tyckte det började se lite dammigt ut efter en kort stund. Och en festväska får inte gärna se dammig ut. Får se om jag orkar stå och klippa till snedslå själv ur ett tyg som innehåller några procent plastprodukt (polyester gissar jag) Det måste löna sig rejält utseendemässigt iaf.
Axelremsväska som tidigare, men i hållbart imiterat läder. Det förra höll inte för tyngden av väskan och sprack vid D-ringarna
Pennfodral med överdelen i rödblommigt retrotyg. 25 cm dragkedja.
Och han fick inte en dagisväska, utan jag gjorde en kopia på den här istället. En hyllningskopia av en gammal SAS-väska.. Om jag minns rätt så fick man en sådan väska när man flög som ensamåkande barn, till skillnad från idag när man får en nyckelkedja med en plastficka att ha runt halsen. Stiligare med en väska då ju! =) Tror att det kostade hundra kronor för mig att åka flyg när jag var fem-sex år. Jag åkte fram och tillbaka många gånger och ändå fanns det inte någon sådan väska kvar bland mina saker när jag flyttade hemifrån. Men som tur var träffade jag Per, och han hade en sådan här som jag då mindes vagt. Flitigt använd till att ta med kassettband i under sommarlovens båtresor. Och den är ju för underbar, dock med trasigt blixtlås.
Stolen är en sådan där grej som gör att jag inte gärna går ut när vi är på återvinningen. Så fort man tittar ner i containrarna så ligger det massvis med bra att ha saker och ”hur-kunde-de-slänga-den-där???-saker”. Jag börjar nästan gråta varje gång. Sist vi var där räddade jag en solblekt Bobbycar undan elddöden (eller vad de nu gör med plastpryttlar). Den här stolen ovan behövde jag dock inte dyka bland metallskrotet för att få tag i, utan vi såg när kommungubbarna slängde de första två och hann rädda tre. Gamla skolstolar. Som är låsta på en alltför hög resp. alltför låg höjd. Och som släpper ifrån sig små kluttar av smörjolja lite nu och då. Men de har en bekväm sits. Perfekt stjärtform!
den här sommaren var kanske hängmattan. I vår på utsidan underbara stuga, utan el och vatten. Tar mer tid att diska och laga mat, men det tar man igen på att man knappt behöver städa och heller inte duscha…
Innan jag lade mig i hängmattan gjorde jag färdigt tre väskor och en blev nästan-färdig (Den kommer J, den kommer!). Den ena levererades så på momangen att den inte hann fastna på bild och de andra fick då i stället följa med till stugan för lite porträttering innan leverans…kan ju inte undanhålla alla varianter på väskor från bloggen heller… ni kunde ju få för er att jag varierar mig?! Så de här två gick till samma person. En galenpanna som vågade beställa två utan att ha sett en enda och som lät mig få fria händer. Gillar galenpannor! (sådär generellt.. man måste inte mani-handla!! )
Dagisväskan med styv mittdelare inuti. Trodde först att det skulle bli omöjligt. Vet fortfarande inte om det är bättre. Men det var skoj att få leka lite! Läskigt också eftersom det inte fanns mer av tyget om jag misslyckats.
Jag tror att jag kan tänka mig fler beställningar framöver, men det tar lång tid för mig att sy då jag inte riktigt förstår när man ska sluta med att vara noggrann, när det är onödigt och bortkastat att vara det, så jag inser ju att det inte är en syssla jag kommer bli rik på. Och när man är långsam så får man ju snabbt en liten väntande hög som ligger, och det jag gillar mest med syskapandet är att det går förhållandevis snabbt ändå från idé till produkt. Vitsen går förlorad om högen blir för stor. Nu har jag två beställningar kvar. Sen ska jag sätta ihop en ny väska som jag tänkte ut före sommaren. Utan att någon har beställt. Kan också skvallra om att en axelremsväska med det intensivröda tyget finns kvar än så länge…Om någon skulle vara intresserad. =)
Har i helgen fått leverera en ”dagisväska” till Gävle i ett tyg som jag verkligen tyckte om att titta på. Jag tror att jag måste helt revidera det där att jag inte gillar blått. Tror att det är så att jag själv inte tycker om att ha blå kläder på mig och att det finns vissa blå färger som jag inte vill ha i inredningen. För visst är det här vackert?! Det var roligt att få göra ett fint paket också. Hoppas att den nya ägarinnan kommer att bli nöjd!
Idag är också Konrads första födelsedag. 1 år. Och som ”stackars tredjebarn” har vi halvt om halvt glömt bort att ordna ordentligt kalas. Det känns smått oordningsamt att ringa till någon idag, så den som läser och vill komma är välkommen till sisådär tre-halv fyra i eftermiddag. Presenter är överflödiga. Lite omslagspapper bara blir fint!
Rensade lite i bildmappen idag och upptäckte att jag inte visat er den här väskan. En. TADA. Dagisväska! Surprised?!
Gårdagskvällen gick åt till att fota tyger. Ur en sämre vinkel än vad borde ha gjorts. Har rätt så ont i ryggen idag. Och så är jag så ovan vid Corel Photo-paint som är programmet i den här datorn. Tar låång tid att få en bild att se bra ut. Jag blir mer och mer imponerad över de här sybloggarna som har konstfärdiga presentationer av sina alster, inte så lätt som man tänker sig. Om jag nu ens lyckas i slutänden.. =)
Idag sörjer femåringen. Han har gått fotbollsklädd mer eller mindre hela våren, som vädret tillåtit, men det har klart kulminerat i veckan. Syntetkläder och fotbollsstrumpor och fyra tatueringar, varav en på kinden. Det är inte jättesorgligt dock. Italien är hans favoritland, och de finns ju kvar att heja på. Sådan tur att han även har en italiensk t-shirt som kan passera för fotbollströja. Han ska bli proffs i Italien och Sverige när han blir stor. Som Zlatan. Vi hoppas lite mer på arkitekt. Sparar knäna. Och så har vi väl lagom till att han är färdigutbildad skrapat ihop pengarna till den drömda arkitektritade villan!
Lite pyssel. Av det sista markistyget som fröknarna fick väskor i sydde jag en till sommarväska. Jag är ganska trött på tygkombinationen nu, men det finns de som gillar den. Konstigt! =) Den här fick fickor med resåröverkant och osynlig söm på kantbanden.
Nu känner jag att jag vill visa er den röda efterföljaren till prototypen (grön) här ändå! Den bor hos Pigan sen i söndags, så nu väntar jag med spänning på om någon kommer vilja köpa den. Det är kanske fel fora att sälja genom, men jag är ändå glad att hon ville försöka!
Inredning som jag hade velat ha den själv. Två fack med kardborreknäppning längst bak mot fodret (innehållande mobiltelefon och kontokortsplånbok), utanpå detta två smala fack, varav det ena har ett band med karbinhake. Mellan dessa, två pennhållare. På motsatt sida finns ett större, rött fack.
Imorgon kommer vännen Q som ska hjälpa mig fotografera tyger. Synd att hon inte var här och hjälpte mig med väskorna. Svårt att få dem att framträda ordentligt tycker jag!
Tack till nästan-svåger Erik för posering med väskan. Han har ett huvud, det är alltså inte avsaknaden som gör honom till nästansvåger, så ni vet! =)
Minns ni att jag fick lite tyger mot att jag gjorde en väska? Inte så länge sen, men så här såg det tyget ut:
Det var en lite för liten bit egentligen för att räcka till dagisväskemått. Men med lite trixande så fick jag till det. Har aldrig haft så lite tyg kvar efter ett slöjdalster! En endaste kvartscirkel och lite klippspill.
Ytterfodret är ganska stelt linnetyg från Ohlssons, och även kantbandet är därifrån. Glömde förstås att köpa tråd i rätt nyans, så jag provade att sy från ena hållet (räta mot räta-hållet) och sen använda ikeas snabbfåll-plast-väv och stryka fast det. Gjorde ju väskan vändbar. I teorin.
Tror att hon blev glad. För jag fick en stor kram! Och när jag såg väskan ihop med henne så insåg jag att jag valt precis rätt färger. Inte mina färger, men passade henne så att väskan plötsligt blev snygg även i mina ögon
Jag kunde inte slita mig från det här väskpysslet när allt kom omkring. Det här är faktiskt den tredje den här veckan. Men de andra två blev lite repriser så de fick inte komma med på kort.
Den här är inspirerad från ”dagisväskan” och vidareutvecklad. Det blommiga fodret går bara i axelremmen och fem centimeter ner i väskan. Sen har den ett ”lock” med dragkedja i samma storlek som bottenplattan där blomfodret slutar. Invändigt, under dragkedjan, är fodret svart och har också en inredningsficka i det blommiga tyget. Modellen är verkligen en ‘keeper’, har plats för pärm(ar) och är väldigt bärvänlig, sitter som en smäck tvärs över axeln och sluter tätt kring kroppen.
Har också fått sy solhattar efter att Linlur var så snäll och skickade ett mönster till mig! (Tack, tack! Tänk så vänliga människor det finns!) Den ena blev till Konrad och den andra till Mellanbarnets goding i ettårspresent. Fast. Med tanke på det väldigt fina kalaset borde han nog allraminst fått båda hattarna! Jesikens vilken baluns, tack för den!
Har jobbat idag. På skola som vikarie. Och så ”slängde” jag ihop dessa när jag kom hem. (Ljuger, hade klippt till allt och sytt ihop tre) Men slängde på kantbanden gjorde jag. Tycker egentligen bäst om den dolda sömmen på kantband, men riktigt så manisk kände jag mig inte idag, så ihopslängda blev de med en enda söm. De ska bli presenter till älskade dagisfröknar. Så vad passar bättre än ”dagisväskan” då? =)
Lite för färgglada egentligen…men jag börjar väl mjukna. Till och med på blå fronten tydligen.
Så. Nu ska ni få slippa fler väskor på ett tag. Kanske en liten kik på Pigans väska, men sen är det slut till i höst, lovar!
Klippte i tyget alltså. Vet inte om jag ångrar mig heller. Funderade på vad jag skulle göra om jag ångrar mig paniskt. Kanske sprätta och sy på alla delar igen. För de finns ju kvar. Men sen tog fantasin slut om vad jag skulle göra med tyget då. 75×150 cm med urklipp för väska. Inte så fint.
På det här viset kan jag ju bära med mig det vackra tyget vart jag går. Det är svårare när det är monterat på ram.
Nu är det städdag på gården! Härligt med regn och goda grannar…
Det var ju roligt att finna sig kunna sy kantband äntligen, så jag gjorde en väska till. Av det markistyg som jag lite halverst köpte till Mellanbarnet, om hon hade velat knåpa väska i måndags. Nu ville hon sy sin KlärensoKlemenströja istället, och det gjorde hon rätt i. Är så nöjd med den här väskan också.
Är det inte någon som vill köpa en sådan här så jag får anledning att sy fler? 175 kronor hade jag tänkt mig. Och man kan få önska fodertygsfärg. Eller kantbandsfärg. Men bara en kort stund framöver, för snart är markisväven slut!
så blev något faktiskt riktigt, riktigt bra. En väska. Lesse är nöjd också. Allt är bra! Tackar Knåpmodern för mönstret. Dagisväskan kallad.
Och…jo..det syns väl
namnlapparna kom idag. Visst blev de fina?!
Annars har veckan hittills varit ok. Jobbar på en orange dress till Konrad som kanske blir lite för mycket karamell. Televerksorange med lime-vitrandig mudd…hrm. Pysselmåndagen blev också trevlig, vann en sax (som någon glömde) och först blev jag glad och tänkte inget säga, men den är lite för slö. Så om den är saknad kan den återbördas.
Hade egentligen tänkt orange fodertyg till det här tyget också, och tänkt göra en väska av det med, men då måste jag nästan ha en köpare först. Och det svider eftersom tyget är så underbart. Eller hur?!
Men vad ska man annars ha det till? Väskor växer någon inte ur, men tänk en liten overall med en dragkedja med en rund ring i kläppen! Hade ju varit för sött!
Hittade också det här tyget och kunde inte motstå. Sen blir det ju oftast lite billigare om man lastar fullt hos Pigan…mängdrabatt på krediten.
och innan jag hade vecklat ut det så satt jag och funderade på vad det skulle passa som. Och kom fram till att påslakan till spjälsängen nog var bästa tipset. Vecklade ut det och upptäckte att någon annan varit av samma åsikt. Ska bara tvätta det först, sen ser jag om det passar till täcket. En väska till annars väl?!
