Tehuva

Ibland kan det vara roligt att sy små enkla projekt som både är snabba att planera och att göra. Den här fina tehuvan gjorde jag när Konrad sov i eftermiddags.

 

I sidokanterna sitter svart passpoal, insidan är fodrad med svart bomullstyg och mellan lagren  ligger ett termomellanlägg (stoff och stil)

För att bestämma måtten lade jag tyg runt tekannan och höftade till höjden med ögonmått. Till min tekanna blev det 33 cm brett och 25 cm högt. Till bredden lade jag två centimeters sömsmån och så vek jag tyget dubbelt på höjden. 35×50 cm tygåtgång alltså. Sen skar jag rundningar i överkant  och gjorde likadant på alla tyglagren.

Innan jag lade ihop alla lagren så sydde jag dit passpoalremsan på det vita yttertyget. Passpoalen löper inte runt om hela, utan i överkant går ju tyget i sin helhet. Så passpoalen får alltså sneddas upptill, ner i vecken som bildas när man syr ihop. Där bestämde jag mig också för att en upphängningsögla skulle passa. Den är gjord av två bitar snedslå (ihopsydda mage mot mage) och fick också sneddas ner ihop med passpoalen i övre hörnet.

Insidan är overlockad genom alla tre lager tyg och nederkanten är fållad med snedslå.

Nu hoppas jag att min man ska kunna göra frukostte innan han ger sig av till jobbet med 6.10-tåget, och att teet ska kunna vara varmt när jag kliver upp lite senare!

Det ska vara en knubbo i år

Jag tog ett beslut i våras. Nämligen att starta mitt eget företag. Och ihop med det beslutet så tänkte jag sätta lite nya ambitioner för mig själv. Nämligen att bli mer strukturerad och försöka göra en sak ordentligt innan jag hastade vidare till nästa. Hur det nu går med det så bestämde jag att bloggen skulle få komma lite i sista hand. Jag är perfektionist och lider enormt av att inte ha den bästa av alla bloggar, de finaste redigerade bilderna, de mest kreativa och varierade objekten och de flesta kommentarerna i mina kommentatorsfält. Ihop med att förstås vilja kommentera på andras bloggar med glada tillrop när jag ser otroligt vackra klädesplagg som bloggaren skapat, eller bara komma med lite uppmuntran. Jag bestämde helt enkelt mig för att satsa min perfektionism på de saker jag tillverkar och att faktiskt tillåta mig lägga upp lite bilder här för att bara visa vad jag gör. Oredigerat och mer spontant.

Det går väl lite sådär kan vi sammanfatta det senaste halvåret.

Däremot facebook, som jag förövrigt verkligen älskar. Där kan jag lägga upp bilder lite okommenterat och visa mina vänner vad jag gjort. Med bilder där skärpan inte är excellent och där dammet på stereon syns ihop med min senaste knubbo.

Till min stora glädje har vännerna beställt stora mängder av knubbobörsar i julklapp till sina vänner och släktingar och jag har fått mer och mer att göra i mitt lilla företag. Jag har också sålt in mina produkter på ett par ställen här i Uppsala, nu senast på Uppsala konstmuseum, där det finns en liten fin shop.

Fortfarande känner jag viss prestationsångest över att visa er börsarna oredigerade, men jag behöver ju ta itu med löjl-perfektionismen. Så håll till godo! Här är ett gäng av mina små karamell-knubbosar. Oredigerat.

Andra helgen i advent är det julmarknad på Uppsala slott i konstmuseets regi, då går det bra att komma förbi och titta på knubbosar, väskor och mohairsjalar som jag har gjort. Museet tar inget inträde de dagarna. Det kommer hållas skapande verkstad för barn (ännu osäker på vilken av dagarna) båda dagarna och det finns ett trevligt kafé att pausa i mellan julmarknad och taveltittande. Kom och handla julklappar och insup lite konst!

Höstsjalar

Nu är det mysig höst igen och jag har vilat klart i hängmattan! (Oh så jag vilade, och läste, och klippte gräs och diskade för hand!!)

Hösten fick mig att längta efter varma sjalar, så jag stickade en liten hög på stickmaskinen som jag fick i våras. En av sjalarna blir en tackpresent för att jag fick den, en vit behöll jag själv som vinterhalsduk (tre varv runt halsen och helt makalöst mjuk!) och resten hoppas jag kunna sälja till andra som är förtjusta i mohair! 

650 kronor kostar en sjal. De är ungefär 50×170, men blir tack vare sin luftiga form både längre eller bredare om man sträcker ut den. Värmer fint i höst!

 

 

Den rosalila avviker en aning då den dels är gjord i det finare silkesmohair, och dels är ihopstickad i ändarna. Man bär den genom att lägga den som en åtta runt halsen, eller genom att ha den dubbel som vanlig halsduk, fast lite kortare. 

De långa väger ca 100 gram, och den rosalila väger 50 g!

Glad sommar!

Nu har jag färdigställt det mesta. Leverans har gått till Stickspåret, en butik som ligger i Uppsala och som säljer hantverk och vackra designade saker. Leverans kommer också strax gå till Carolina Rediviva, universitetets bibliotek som har en liten shop i anknytning till deras utställningar. Det jag gjort för dem är det jag jobbat kanske mest på hela våren, börsar,  pennfodral och bokomslag i postertyg, under namnet ”En bit forskning”. Forskarna på universitetet som åker på större konferenser brukar printa sina resultat till planscher och har på senare år börjat trycka på canvasduk som påminner lite om rullgardinstyg. Och när konferensen är över så blir postern skräp och slängs. Otroligt synd eftersom texter och grafer blir ett fantastiskt fint och roligt mönster. Ni har ju säkert sett Mellanbarnets postertygsväska som jag gjorde för ett tag sedan!

Vill ni titta lite mer så kan ni kika på företagets hemsida!

Har dessutom just fått meddelande om att ett nytt jobb väntar mig till hösten. Så nu kommer jag ta en välbehövlig semester ihop med min familj och hoppas på många bokläsardagar i hängmattan, för mig och för er alla! 

Trevlig sommar!

Favorittyget just nu

Liten knubbobörs och pocketbokomslag

Jag hade tur som en tokig här förut i vår. En god vän känner en stilig inredningsarkitekt som har verkat sedan länge på Östermalm. Som sådan sparar man på sig tygprover av de härligaste kvaliteterna, men måste ändå städa bort dem, var tjugonde år eller så. Femton flyttkartonger fyllda med tyger fick jag gå igenom. En del med prislapparna kvar. Och jag hisnar när jag tänker på vad tygerna kunde ha kostat mig. (För en del tyger förstod jag verkligen prisskillnaden och de väckte djupa habegär kan jag säga!)

Det här tyget är dock min favorit just nu. Utan att jag vet ursprung eller pris. Färgerna i det röda och det gröna och blommornas mönster gör att det riktigt bubblar i bröstet när jag ser på det. Men märkligt nog skar det inte illa i mig när jag bestämde mig för att sy i det, annars gör det lätt så när tygerna är makalösa och när jag vet att jag förmodligen aldrig får se tyget igen. 

Börsen och omslaget kommer bli riktigt bra sextioårspresenter tror jag!

Läs en bok

Ibland vill jag läsa böcker där omslagets titel och författare syns. Av olika anledningar. Ibland för att  jag är stolt över vilken bok jag läser, ibland för att få ge mina medtrafikanter på tåget boktips, kanske har de läst samma författare eller bok, så kan vi börja prata. Tycker mycket om att prata med okända!

Men, det finns gånger när jag inte vill dela informationen med någon. När jag inte vill få höra slutet, när jag läser något ekivokt… (hehe) eller bara vill markera distans. DÅ passar ett pocketboksomslag fint!

Omslaget är precis lagom, klarar både min tjockaste pocketbok och min allra smalaste (1 cm – 3,5 cm), har en gummisnodd som stänganordning och ett bokmärkesband fastsytt i överdelens kantband. Utsidan är i ett fantastiskt härligt rosarött tyg, vintage 70-tal. Det skulle kunna komma från Tampella, men jag misstänker att det inte gör det trots kvaliteten. Kanske är det någon som inspirerats av deras ”Kukka” och gjort en (o)försiktig tolkning? 

Mellanväggen är gjord i återvunnen plast, liksom i knubbobörsarna, men här ligger också svart bomullsväv innerst i omslaget närmast boken. Den klarar alltså väl att skydda boken från regn när jag glömmer den ute på trädgårdsbordet i sommar, för det verkar som om att det kommer regna en del. 

Den perfekta storleken på gummisnodd hittade jag hos Stoff och Stil, 3mm rund. Snodden är fastsydd i kantbandet och går ut genom 5mm-öljetter på baksidan. Här hade det varit perfekt att ha lite mindre öljetter, och skulle gärna ha haft tillgång till metallklämmor att säkra snodden med, sådana som finns i gummibandsmappar. Någon som vet var man hittar?

PS. Mina knubbobörsar ska börja säljas på Stickspåret, förhoppningsvis strax efter midsommar! DS

PPS. Börsen på Tradera gick för 155 kronor, pengar är insatta till Röda Korset, till förmån för Rädda Mammorna DDS.

Sköna knubbisar

Härliga att göra, jag blir glad av att se på dem och glad av att se andra bli glada av dem! Insidan är plastad, återvunnet det med, en plast som påminner om plastmatta, men tunnare. 

 

Nu ska jag massproducera här!

P.S. Auktionen på Tradera ligger fortfarande kvar, avslutas i morgon fredag vid elvatiden. Fortfarande billigare än vad den kommer bli i butik, och då går alla pengar oavkortat till Röda Korset! D.S.

Äntligen, nästan!

Sista dagen på skolan idag! Nästan iallafall, det är avslutning på fredag som kanske tar ett par timmar, men betygen är satta och alla flum-dagar för min del är avklarade! Så nu blir det jobba av för egen del! Två veckor har jag på mig, sen är det sommarlov för hela familjen. 

Idag skar jag till ett gäng knubbobörsar och några knubbonecessärer. Var det Fnurr som kallade dem för knubbosar först? Bra döpt hur som! Nehedu Mina, det var Gobli! Kolla fakta före publicering!!  Alla fick femtiotalstema, fyra olika sorters femtiotalstyger som mestadels varit smala gardinkappor.  Nu får jag äntligen tid att ta något med till butiker, så på onsdag hoppas jag att solen skiner och att alla affärsinnehavare förstår att knubbosar är vad folket behöver! 

Här är den enda som blev kantbandsfärdig idag. Strax blir den försedd med knapp också! Bang bang!

Vill också uppmana er som är sugna på en knubbo att gå till min traderaauktion till förmån för mammorna hos Röda Korset. Just nu ligger priset på hundraen kronor. Visst är en donation på hundra kronor till välgörenhet en enkel sak? Här får du en börs med på köpet… Vad hindrar dig?

Rädda mammorna!

Jag deltar i Röda Korsets kampanj “Rädda mammorna” och Blogguppropet

För att bidra kan du antingen klicka på länken

Bjuda på min Knubbobörs som jag sytt. Den har måtten 11,5 x 8×4,5 cm, plastad invändigt och har tyget: Fjäril vingad, designat Jennie Sällström på utsidan.

Eller så startar du helt enkelt en egen insamling. Registrera dig på Röda Korsets sida,blogguppropet!

För mammorna, en riktig morspresent. Alla dagar!

Knubbobörs, svart och vit!

En knubbobörs. Tänkt att lägga ut på tradera till en viss mammainsamling. Måste bara ordna allt kring-kring först… hoppas på att hinna imorgon!

Hur har det gått för de andra auktionerna i välgörenhetens tecken? Tyckte mig se en ursnygg pyjamas som gått för den alltför ringa summan om hundra kronor… synd att jag inte såg det innan auktionen avslutades bara!

Det här vill jag sälja vidare

En vacker plastspegel, 50-tal. 26 x 37 cm yttermått

Plast- och trä-pärlsclips. Här i mitten ett par triangulära som böjer av lite runt örsnibben

Ett par vita i fokus och i förgrund syns mörkblå-blå gjorda av träpärlor.

Och ett helt underbart turkost clips som fick sitta i mitt öra för att visa på storleken.

Ofotade clips finns gulorange och turkosblå av träpärlor. Två olika sorters i röd plast och ett par i grön plast, och ett par i svart plast  som skymtar på spegelbilden och är, ihop med de turkosa ovan, de bästa i samlingen!

Klänningspremiär!

Såhär blev den. Klänningen.

Jag är förstås stolt över mitt arbete. Men jag är ändå lite otillfredställd. Tror inte jag riktigt trivs i den.. Något för mycket urtag vid armarna och jag känner mig helt enkelt inte figursmickrad i den. Testar att ha den på i morgon och ser om den lockar fram några gratulationer till väntad graviditet. Det får fälla avgörandet!  

Nu måste jag leta andra mönster. Det här var ju roligt ju! 

Dagens bästa: Fållfoten till nya maskinen. Lägga upp en osynlig fåll på tio minuter, underbart!

Utveckling

 Det mesta är rätt enkelt av det som jag försökt mig på att göra i sömnadsväg. Trodde till exempel att trikå skulle vara nästintill omöjligt, men för barnkläder fungerade det ju! Trodde att dragkedjor, kantband, fickor och knappsömnad skulle vara svårt det också. Men med ett angreppssätt som varit minst sagt försiktigt och omsorgsfullt så har det mesta lyckats. Dock har varje framgång gjort mig ännu mer försiktig. För fram till dess att jag slagit i taket så kunde jag ju kanske kunna inbilla mig att jag har talang för det här. Tänk! Talang! Jag! 

Nu har jag tvekat riktigt, riktigt länge och äntligen tagit steget till att försöka mig på att sy kläder åt mig själv. Jag är livrädd för att följa mönster som någon annan gjort. Det riktigt stockar sig i halsen på mig när jag läser beskrivningen: ”Overlocka alla delar”, står det. Vaddå? Overlocka?! Ska jag sy ihop delarna? Eller ska jag bara sy i kanterna innan jag syr ihop? Panik, panik! 

Det första mönstret jag köpte var en tunika-klänning som såg enkel ut. Och jag sydde en toile av ett gammalt lakan.

Det gick ju självklart bra. Vad annat?

Men nu började jag tveka. Vilket tyg skulle passa? Jag vet inget om tygers namn, om deras inneboende funktionalitet eller kvalitet.

Så jag tänkte om. Jag tänkte att om jag tar ett par byxor ur katalogen hos Stoff och stil som finns på modellbild, och så väljer jag ett tyg som de också sytt byxor av. Då kan det ju inte bli fel! Ok. Beställa byxmönster. Knytbyxa. Beställa strukturlin i färg Petrol. (det svarta OCH det vita jag ville ha var slut och det är ju ändå sommar, då kan man ha färg !)

Tänkte jag. Och beställde.

Visade sig dock att jag vände på siffrorna när jag beställde tyget.. Hur nu det gick till? Trodde man tryckte på en knapp när man såg tyget framför sig och valde antalet meter. 

Så i stället kom tyg nummer 850147

Förstå vilken tur! Ett tyg som var både svart och vitt på samma gång! Mina allra bästa färger. Mjukt och fint och lagom tunt. Men inte någon fullpoängare till byxtyg. Utan det passar nog som klänning mer tror jag. Så jag har redan klippt ut bitarna och börjat sy lite. Trots dagens värmebölja! 

Rätt nöjd med mig själv. Men ändå lite nervös. Har ju fortfarande inget byxtyg heller.

Sömmerskan

Hon satte sig tillrätta på skrivborsstolen. En lång lista med saker som behövde ordnas låg framför henne. Telefonen användes flitigt och också datorns sökfunktioner. 

Härligt att vara egen företagare tänkte hon! Nu var knapparna beställda, prov på axelremsband på ingång och två beställningar från nya kunder! 

Dag två ringer en skola och frågar om hon kan tänka sig vikariera. En liten räkneövning på tre sekunder gjorde att hon tackade ja. Kan ju inte räkna med att kunderna strömmar till två om dagen heller! 

Så då sydde hon i sakta mak, och här är den ena beställningen. Nästan. För hon lärde sig också att man inte bör riva tyg när det är nästan färdigt… Det blev en reva som gick in på madrassens sittyta. 

Däremot ett dilemma. Lagningen blev superfin. Den går inte att ens att ana om man inte vet om den. Det är ett totalt materialförstöringsförfarande att kasta och göra om. Men som sömmerska kan man ju inte gärna lämna fram en madrass som är nästan perfekt! 

Morr!

Inspirationskälla

Efter gårdagens bombhot på skolan så var vi något skärrade. Jag och eleverna. Det var mycket värre än jag kunde föreställa mig att befinna sig under hot, även om det just då också framstod som ett falskt hot. Obehagligt! 

Jag har sett att det finns en massagestol i lärarnas vilrum. Idag provade jag den och tillbringade nästan hela lunchen i den. Förvånansvärt skönt masserat av en maskin!

Lugnare blev jag, så lugn att jag började fundera på sylösningar. Nu funderar jag på om det inte går att ha en massagestol som symaskinsstol?  :-)

PIFfigt värre

För ett år och en dag sedan lovade jag dyrt och heligt att tre personer skulle få en present mot att de i gengäld lovade detsamma på sina bloggar. INOM ett år lovade jag visst också…
Det var ingen rusning till platserna, men söta Ottopippi och Tisa nappade. Eller. Ottopippi och jag tröstbytte platser med varandra och Tisa var en äkta Piffare!

Nu är äntligen breven i lådan. Och i vanlig ordning har jag inte fotat mina alster…
Tror det är dags för en ny sak att gå omkring och fundera på i ett år. (för jag har faktiskt tänkt på de här piffarna nästan varje vecka iaf, och skjutit upp!)
Undrar om jag inte ska utmana mig själv med att göra inlägg här på bloggen…vågar jag varje dag…då blir det inte många bilder… Men, jo, jag försöker. Sänker kraven och kanske blir jag bättre på att verkligen fota det jag gör om dagarna då!

Vi ses. Imorgon!

Rött och Rosa

 

De flesta väskor jag syr blir röda eller rosa, här en mini-flippflapp med ett underbart rödrosa tyg i innerfodret.

Jag har också påbörjat ett litet försök med att sy kläder i full storlek, vilket också blev rosarött. Men jag måste erkänna att direkt jag lyckats med det svåraste momentet, att passa in en ärm, så blev den lite hängande i sygarderoben jag sitter i när jag syr… Håller ju på med mitt projekt nu, och snart, snart har jag fixat allt. Knapparna är här, cellofanpåsarna är här, tio stycken är sydda och knappade och nu ska jag försöka få fatt i trycksaker att stoppa med mina pennfodral och börsar, som det handlar om…

Ovan kan en liten börs skådas, men det är inte i materialet som jag syr de som ska säljas i, utan den här lilla fick bli en födelsedagspresent åt en älskad vän till familjen!!

Ett nytt jobb!

Efter att vår minsting föddes har jag inte hittat mig något nytt jobb. Så nu när inte längre a-kassan rullar in bestämde jag mig för att starta företag! I torsdags skickade jag in ansökan, och även om den inte gått igenom ännu så betraktar jag mig härmed som inte-arbetslös! Tjo!

Idag, min första arbetsdag, gick det faktiskt något bättre med att hålla takt och att följa min lista på saker som behöver ordnas. Jag förspillde inte mycket tid på annat onödigt (som facebook till exempel), men såg till att i stället ta en riktig lunchtimme som också i fortsättningen ska innehålla en promenad.

Det är vansinnigt vad med saker som behöver ordnas och som jag inte har en aning om hur man gör. Visitkort till exempel. För fula visitkort går bort. Och dyra likaså. (Pengar, ni vet) Sen, hemsida. Hur gör man en sådan? Särskilt när man efter att ha köpt sig en domän upptäcker att man helst skulle ha haft en PC eller åtminstone Dreamweaver…vad gör jag nu liksom?

På dagens checklista kan jag dock bocka av:
Sytt en väska (som inte har beställare) -ska visas upp i lämplig butik.
Beställt förpackningsmaterial till mitt roliga projekt som inte avslöjas riktigt ännu (vill ju att presentationen ska vara tipp-topp innan ni får se).
Gått igenom beställningslistor för att både försäkra mig om att inget onödigt slinker med och att inget nödvändigt utelämnas.
Samt mottagit två beställningar på syjobb! Jag har ju rabatterat mig ordentligt nu till en början så att jag ska få jobb och därmed referenser!

Det är så mycket som jag ännu inte kan! Spännande och läskigt och vansinnigt roligt. Dock tycker jag nog att ett företag som behöver sig en biomedicinare som kan odla celler och köra lite PCR gärna får höra av sig…:-)

Spark därbak på mig. Och godnatt!

Länge sedan..

Jag insåg till min förskräckelse att det gått enormt lång tid sen jag bloggade sist. Först hade jag lite problem med att redigera bilderna, och därefter har jag påbörjat ett jätteroligt projekt som tar all min tid. Tänker på om jag ska starta företag på den idén och sedan se vartåt det går. Men jag är förstås försiktig och måste sätta mig in i alla delar.. själva idén hoppas jag kunna presentera inom ett par veckor när jag ser om någon återförsäljare är intresserad. Spännande och lärorikt är det i vart fall!

Självfallet tar jag emot väskbeställningar nu i mellantiden, även om väntetiden kan bli lite lång.

Jag är också lite nyfiken på vem du är som läser här. Jag förstår ju att det finns cirklar av bloggar och ibland när man hamnar hos någon ny så upptäcker man genast fem nya och fantastiskt fina som man aldrig sett förut. Vill du säga hej här så jag får veta vem du är och så får jag klicka runt lite hos dig?!

Vårlängtansgrön Flippflappväska

Ett ljuvligt vårgrönt tyg med rosor som får mig att verkligen längta efter den stundande våren.

Väskan är vändsydd och sidsömmarna är förstärkta. Invändigt finns, som på de tidigare Flippisarna, en liten ficka passande till mobiltelefon eller en liten plånbok. Hela innerfodret är mönstrat och det utvändiga är av impregnerad möbelcanvas. Den kommer inte klara av en stund i en smältvattenspöl, men håller undan lite aprilregn förhoppningsvis.

Turkos Flippflapp

En ny FlippFlappväska. Ännu utan axelrem. Tycker det blir bäst om man syr axelremmen själv i stället för att ha ett nylonband, så jag testar lite olika varianter på sådana.

Tyget är Marimekkos och gjort av en designer vid namn Maija Isola, heter Kissa som betyder ”katt” på finska. En blå nyans som jag utan vidare bara älskar. Särskilt när det är lite dolt inuti en väska såhär.

Till salu. 450 kronor med nylonaxelrem, 500 kr med sydd rem.

Sammetsväska

 

Som en stor börs. Med repändar genom öljetter. Skön att ha på axeln, mjukt stoppad för formens skull och nabbar undertill att stå på. Skulle haft ett bättre namn bara…

Ny modell, Flippflapp

Lockad av att få en av Knit&Knag-Annas fantastiska sjalar så tänkte jag ut den här väskan, till en handarbetesmedhaverska i behov av extra utrymme ibland. (Ok, lite tänkte jag på mig själv )

Det som är lock utgör möjlighet att rymma mer i väskan, fungerar som skydd och…

 

…gör det möjligt för den som känner sig mindre diskret lagd än vad jag är, att visa lite innertyg genom att rulla ner locket. Med locket nedfällt kan man också ha det vikt inåt mot kroppen utan att väskan ser avig ut.  Inga ficktjuvar kommer åt!

Blev väldigt förtjust i den här, stadig och fin och kan trots sin rätt smala botten stå själv. När den är tom i vart fall. En ny favorit helt klart!

Hoppas litegrann att  Anna ska vilja ha en sådan här, för det tror jag skulle passa garnnystan och att stora raka stickor kan få plats, inga dragkedjor eller kardborreband för garnen att fastna i, men samtidigt stängbar när stickorna inte är med. Men hon får förstås välja helt själv!

Messengerbag, real size

Så här blev Kens messengerbag i riktig storlek, och den kan du fortfarande få om du inom ett par timmar hinner lämna en kommentar där. En som säger att du vill ha den alltså! =)

Det här är bland de roligare väskor jag har sytt. Eftersom jag bara hade sett sådana här väskor på nätet, inspirerades ffa av bagaboos väskor,  så gick det åt mycket tankekraft för att lura ut konstruktionen och det är underbart att få arbeta med huvudet! Sen blev jag mycket nöjd med sömnadsarbetet på väskan, trots de många stegen så fungerade det smärtfritt, fast det tog lång tid förstås. 

Invändigt har väskan ett laptopställ, något jag sett på en väska och stulit idén ifrån. Man ställer helt enkelt ner datorn i padding och knäpper reglerbara spännen på ovansidan. Förhoppningsvis ska även större datorer kunna få plats än den vi har! (håller andan )

M:et på framsidan är även min första någorlunda lyckade applikationssömnad. Tyckte det blev lite pyttigt med bara namnlappen, så jag ville logotypa väskan mer ordentligt. 

På minussidan så tyckte jag att locket blev något tunt, någon sorts stabilisering hade nog gjort det bättre. Hade också gärna skurit ner kanterna något mer för att få lite bättre balans i utseendet. 

Materialet är bävernylon, dubbelt lager, bärremmen är fem centimeter bred och har padding på remmen man har över axeln (som det brukar vara på ryggsäckar), men den sidan fastnade inte på bild. Bottenplattan är gjord av svart sopsäck som smälts ihop till ett åttalagersskikt och ligger mellan de båda bävernylonlagren för stadga. Det blir ett toppenmaterial att göra saker i. Kommer säkert bli lite fler alster i sådant framöver!

Färdigt utvändigt mått ca 35×30x12 cm

Hoppas att tjugonioåringen som fick den i present kommer att uppskatta den!

Messengerbag. Vinn!

Innan jag tillverkar nya väskor brukar jag göra en prototyp. Den här gången ska det slutgiltigt bli en messengerbag, som jag aldrig sett i verkliga livet. Mycket surfande och tänkande senare försökte jag mig på detta:

En helt klart trevlig väska till Ken. Ken hittade vi i en låda på ett loppis i somras. Han hade så fina kläder och en så tuff gitarr att han fick följa med oss hem. 

Om det är någon som har barn som gillar dockor i Barbiestorlek kan ni få denna lilla väska, så fort den riktiga blivit färdig. Den har två innerfack och knäpps med en vanlig tryckknapp. Den är inte perfekt, men söt!

Den 17 januari drar jag en vinnare bland kommentarerna. I gengäld hoppas jag att ni får ett glatt barn!

Saskompis

När alla somnat kvällen innan vi åkte till Skellefteå sydde jag denna till min söta lillasyster i julklapp. Påminner mig nu om att min pappas julklappar nästan alltid hade röd färg. Men det är ju en av de allra bästa färgerna, så jag förstår honom!